Berlinerluft 1
Den östtyska regimens jättelika Folkets hus vid Alexanderplatz har nu rivits, efter många om och men. Jag vet inte när men jag såg det när jag tillbringade förra veckan i Berlin. Ja, egentligen såg jag ju det inte eftersom det var rivet och jag vet inte heller vad som ska komma istället, det har talats om en kopia av ett slott som regimen rev efter kriget. Mindre slugt i så fall.
Palast der Republik (PdR) gick i folkmun under namnet ”Erichs Lampenladen”, det vill säga Eriks lampaffär. I den enorma och arkitektoniskt föga tilltalande byggnaden hade man inte sparat på armaturer. Det påstås att man varje år bytte 50 000 lampor i det som också kallades ”Haus des Volkes” och där DDR-regimen arrangerade enorma tillställningar som partidagar, internationella fredsjippon och dito för ungdom. Våra hemmakommunister gick förstås som barn i huset men svenska socialdemokrater och centerpartister lockades också av ungdomsfestivaler och liknande i DDR.
När muren föll tänkte man att det skulle bli intressant att få reda på vilka kollaboratörer DDR hade bland svenskarna. Troligen var det tusentals som spionerade, informerade och propagerade för och om denna brutala regim. Det hade varit hur enkelt som helst att få tag i uppgifterna ur det enorma Stasi-arkivet, men så blev det aldrig, svenska politiker och myndigheter tystade ner det hela.
Det var som sagt många om och men innan Palast der Republik vid Spree och helt nära domkyrkan revs. Först skulle kolossen rivas för att den var full av asbest och sedan kunde den inte rivas för att en rivning skulle hota domkyrkans grund. Men nu är i alla fall Erich Honeckers skapelse borta liksom sedan länge Honecker själv, som dog i exil i Chile för i år 15 år sedan. DDR:s statschef var ägare till 42 jaktgevär och gillade att se på porrfilm.
Finlandssvenske idéhistorikern Nils Erik Forsgård berättar i sin bok 10115 Berlin att Honecker liksom en av sina företrädare, Adolf Hitler, också höll sig med en bunker. Den var privat och finns än i dag sex meter under en byggnad vid Under den Linden. 200 kvadratmeter fördelade på tolv rum, två cyklar med generatorer som skulle ge elström i ett nödläge samt en 30 meter lång flykttunnel som mynnade i en trädgård, det var Erichs bunker.
Berlinarna har ord om sig att vara ett skämtsamt släkte. När muren revs 1989 och satte punkt för 40 års kommunistdiktatur ledde det bland annat till att Västberlins papperskorgar efter ett par dagar var överfulla av bananskal. Bananer var nämligen en bristvara i DDR.
Två västberlinare satt på en bar och filosoferade över de fulla papperskorgarna.
– Östtysken är ett levande bevis på att Darwins lära om arternas uppkomst är falsk, konstaterade den ene.
– Varför, hur menar du? undrade den andre.
– Jo, ingen som leder sin härstamning direkt från aporna kan klara sig 40 år utan bananer.
En kommande utgåva, Berlinerluft 2, kommer att handla bland annat lite om Darwin som nu är föremål för en stor utställning i Berlin, om maten i Berlin, om det stängda Tempelhof och om hur man kan tvingas att bryta sönder bommen för att komma ut från bilparkeringen vid Svågertorp när det är fem grader kallt, snöyra och klockan halv två på natten.
Ha en god helg och glöm inte morgondagens Vasaloppet, som markerar ett viktigt steg på väg mot våren.
Leave a Reply