Blekingeforum.se

De kan ge dig nycklarna till framgång

Att få ett vinnande team – som kan prestera över tid och samtidigt ha ett liv i balans – handlar inte om larm från experter och saker som man måste göra för att duga och må bra.
Det handlar om livsglädje och motivation. Att veta vad det egna laget står för och vad man gemensamt vill och kan lägga sin ribba.
Och sedan se till att det blir sant.
– Det dummaste jag vet är folk som mår dåligt för att de äter biff med bearnaisesås eller röker några cigaretter, säger Mats Lindau, som tillsammans med hustrun Åsa och Marit Svanhall driver företaget CHPS, Centrum för högpresterande system, på Rosenholm utanför Karlskrona.
– Om man nu gillar att göra de här sakerna och saknar motivationen att sluta med det, då är det väl bättre att njuta av det –  i stället för att känna sig misslyckad. Hade de här personerna verkligen velat göra något annat, då hade de gjort det för länge sedan.
Mats Lindau menar att alldeles för många är medvetna om vad de inte vill, i?stället för att ta reda på vad de vill. Och att det i sin tur skapar onödig stress.
Detta är en av tankarna i det framgångskoncept trion jobbar med.
Det härstammar från den vetenskapliga forskning kring kommunikation och förändringsarbete som går under benämningen kommunikologi.
Den metoden föddes på 1950-talet då antropologen Gregory Bateson började leta ur skilda discipliner som pedagogik, medicin, psykologi, sociologi och ledarskap för att ta reda på vad det är som gör att det fungerar när det fungerar.
– Man kan säga att kommunikologer plockar russinen ur kakan, förklarar Åsa Lindau.
För Åsas, Mats och Marits del började alltihop med utbildningen i kommunikologi och sedermera en studie som CHPS gjorde år 2000.
I den tittade de på en rad framgångsrika idrottslag och frågan som ställdes var varför vissa lag fungerade så bra och kunde hålla sig på topp över en längre tid.
De framgångsfaktorerna de hittade då, visade sig stämma på både framgångsrika företag, lag och enskilda personer.
– Det är bara att studera någon du gillar, så ska du se att han eller hon har de här nycklarna, säger Mats.
Han är för egen del övertygad om att studien stämmer och är användbar överallt där människor finns och verkar –  inte minst för att han lätt kan applicera den till den värld han själv kommer ifrån.
– Jag har spelat i och tränat handbollslag i 25 år. Det är häftigt, men jag vet att studien funkar i skarpt läge.
Åsa, Mats och Marit jobbar med många olika typer av grupper och individer. Enligt dem kan dessa framgångsfaktorer i högsta grad användas av familjer för att få vardagen att flyta lättare.
– Många familjer har inte koll på sina egna framgångsfaktorer ”nycklar” och upplever att det är ganska kaotiskt därhemma. Men det går att få balans i kaoset. Det känns tryggt att veta, säger Marit Svanhall och konstaterar att det inte är speciellt svårt, men att det kräver den del jobb.
– Det häftiga är att om man börjar jobba på en nyckel, följer de i familjen andra lättare efter.
Rent praktiskt skulle, enligt henne, mycket spänningar minska om man hade nycklarna i bakhuvudet.
Till exempel när det gäller trovärdigheten.
– Om jag säger till mina barn att jag hämtar dem klockan tre och ideligen dyker upp kvart över, skapar det en känsla hos barnet att det inte kan lita på mamma. Det kan till slut skapa en vald sanning att man aldrig kan lita på vuxna, säger Åsa Lindau.
Eller ramarna som kan vara nog så tuffa, vad gäller truliga tonåringar. Här är det enligt Åsa, Mats och Marit extra viktigt att stå emot när det börjar blåsa.
Men det går inte att bara använda förbud. Det är viktigt att prata med varandra och ta hänsyn till att barnen måste få göra sin egen resa.
En god idé är att träffa avtal med sina barn. Som Åsa gjorde härom året för att slippa tjabb inför sommarlovet.
Hon bad sina barn om fyra saker som familjen skulle leva efter, som en slags värdegrund. De blev: Hålla avtal, vara generös, visa respekt och ta ansvar.
– Sedan var det mycket lättare att diskutera utifrån det. Den passade för oss just då, men en värdegrund ska hela tiden utvärderas och justeras efter behov.
För att må bra tillsammans behöver familjen gemensamma värderingar och en förståelse för att vi tycker och tänker olika (har valda sanningar).
– Om det är min valda sanning att det är farligt att spela för mycket datorspel och jag ideligen tvingas rucka på den, då skapar det inte bara en massa tjat utan också mycket stress hos mig, säger Åsa.
Men framgångsnycklarna bygger på att laget checkar av så att de fortfarande gäller.
Speciellt värdegrunden är, enligt Åsa Lindau, viktig att stanna upp och fundera över emellanåt.
– När ekorrhjulet snurrar som värst kan det vara idé att ta sig en funderare vad det är vi sysslar med: Vill vi jobba mer och mer, samtidigt som vi bollar runt våra barn?
Om man aldrig går på djupet på det viset, menar Mats Lindau att man riskerar att förlora varandra – även om man tror att man känner varandra utan och innan.
– Om man varit gift i 20 år vet man exakt vilken musik ens partner gillar och vilka kläder hon eller han har på sig vid vissa tillfällen. Men man får inte glömma bort att prata om varför man gör vissa saker och vilka mål man har. Annars blir det ganska tomt den dagen barnen flyttar hemifrån.
– Många drunknar i diskussioner som egentligen bara handlar om beteende: ”Nu måste vi byta bil, nu måste vi renovera huset och nu är det dags att köpa soffa”. De får inte någon ro tillsammans, säger Marit Svanhall.
De här framgångsrika lagen skulle då enligt kommuniko­logernas forskning ha följande gemensamma nycklar:
•?En stabil gemensam värdegrund. Regler och valda sanningar som överensstämmer. Det här är vi och det här står vi för.
•?En gemensam drivkraft som är god. Laget har hittat sin drivkraft, men är medvetet om och kan ta hänsyn till att olika medlemmar har olika drivkrafter för att vara med.
•?Tydlighet. Att veta vad som menas med det man säger, skapar trygghet i stället för osäkerhet. Här kan ord betyda olika saker för olika individer och det gäller att hålla den diskussionen vid liv så att man inte missförstår varandra.
•?Trovärdighet. Att säga en sak och göra det också. Alla i gruppen kan lita på att det man bestämt verkligen gäller.
•?Ramar. Att veta vad som gäller.

Läs mer hos BLT.se