Bo Söderbärg menar att det finns en trend i dagen samhälle att föra av all kommunikation från den skrivna pappersformen till elektronisk. Och om man vill ha informationen på papper får man ofta betala en kostnad.
– Vi anser att detta är en diskriminering av inte bara de som lider av funktionsnedsättningen elöverkänslighet utan även av alla äldre som inte har tillgång till dator eller mobiltelefon, skriver Bo Söderbärg i sin anmälan till DO.
Elöverkänsligas rätt i samhället anmäler Telia Sonera Sverige AB för att de tar ut en faktureringsavgift för de personer som inte övergår till elektronisk betalning.

Läs mer hos BLT.se

För andra gången på två månader höjer Riksbanken reporäntan, den ränta som styr de rörliga och korta bolåneräntorna. Höjningen på 0,25 procentenheter till 0,75 procent var helt väntad.
– Vår slutsats den här gången, om man tittar på den ekonomiska utvecklingen, är att vi har en stark utveckling i svensk ekonomi. Det bekräftar att vi har ett nytt läge jämfört med senare år, säger riksbankschefen Stefan Ingves.
– Då är det också lämpligt att höja räntan, fortsätter han.
Men fortfarande är nivån historiskt låg och i takt med att den svenska ekonomin stärks är Ingves bedömning att styrräntan ska upp till närmare fyra procent om tre år.
Men Riksbanksledningen är långt ifrån enig om att det behövs så stora höjningar. Inte heller bankekonomerna tror det.
Nordeas chefekonom Annika Winsth konstaterar att två av de sex ledamöterna i Riksbanksledningen reserverade sig mot räntebanan, Riksbankens prognos för reporäntans utveckling, och förordade en lägre ränta längre fram än de andra.
– Det är ju någonting som marknaden prissätter, en betydligt lägre reporänta på längre sikt än vad Riksbanken själva målar upp. Och där räknar vi med att det kommer korrigeringar längre fram.
SEB:s ekonomer är inne på samma spår.
– Det finns några ledamöter som är lite mer bekymrade över utvecklingen i omvärlden, säger Elisabet Kopelman, ränteanalytiker på SEB.
Riksbankens spådomar som säger att räntan kommer att ligga mångdubbelt högre om några år har en avkylande effekt bara det. Därmed “skrämmer” Riksbanken hushållen till återhållsamhet redan långt innan räntan nått dit.
– Det är en form av konsumentupplysning från vår sida, svarar Ingves.
Ingves slår också fast, som vanligt, att Riksbankens räntebana inte är ett löfte, utan en prognos.
– Skulle det vara så att vi får snabbare löneökningar längre fram, då blir inflationen högre och då blir också räntan högre.
Om världsekonomin å andra sidan utvecklas sämre än förväntat så går det åt andra hållet.
– Då skjuts förmodligen räntehöjningarna något in i framtiden.
Men oavsett det tror de flesta bedömarna att styrräntan ligger på runt två procent i slutet av nästa år. Och ännu lite högre längre fram.
– Inom ett par år kanske man får räkna med dubbla räntekostnader. Då kommer det att svida, säger Länsförsäkringars privatekonom Elisabeth Hedmark.
Det öppnar för funderingar kring hur hushållen ska göra med sina bolån.
– Antingen binda eller spara mer, säger Hedmark.

Läs mer hos BLT.se

Den utlösande faktorn för brevet, som TT tagit del av, var ÖB:s besked i somras om att anställningsavtalen ska omförhandlas och att kravet för att få bli kvar i Försvarsmakten är att man accepterar utlandstjänstgöring.
I det tre sidor långa brevet, som är undertecknat “berörda Flygvapenpiloter på F17, F7, F21, TU JAS, FMV, Flygskolan”, förklaras förra veckans vägran att flyga så här:
“Följande måndag var det fler piloter som ställde sig på marken och alla pratade nu om omregleringen och förtroendet för arbetsgivaren. Bägaren var full och det bubblade över för många. Flygsäkerhetsklockan började ringa hos de flesta och den allmänna åsikten var att vi måste göra något innan någon skadar sig!”
I stället valde piloterna att diskutera läget och vilka krav de ska rikta mot sina överordnade.
“Vi ansåg oss ha identifierat en situation som var flygsäkerhetshotande och ställde vår flygning till förmån för att få ventilera våra känslor och tankar under delar av V034. Vidare anser vi att diskussionerna nått den målsättning som vi hade, men att Försvarsmakten måste förstå situationens allvar och fortsätta arbeta med de underliggande problemområdena”, står det i brevet.

Enligt Försvarsmaktens presschef Roger Magnergård vill man vid Högkvarteret inte kalla piloternas aktion för en vild strejk.

– Nej, det var diskussioner som förekom ute på de olika förbanden. Och samtliga har vi ju rätt att ha arbetsplatsträffar och diskutera frågor. Och detta var en fråga som var väsentlig, säger Magnergård.

En av piloterna vid F 17 i Kallinge sade i förra veckan till Radio Blekinge att piloterna fått höra av Försvarsmaktens ledning att deras aktion kunde vara olaglig och att de “skulle tänka på sina avtal med Försvarsmakten”. Detta är inget som Roger Magnergård kan bekräfta.

– Det känner jag inte igen, de uttalandena. Jag har förståelse för att internationell tjänstgöringsplikt väcker känslor hos väldigt många inom Försvarsmakten, säger han.

– Men vad som kommer att ske är att alla frågor som finns i detta brev och även hos andra som har hört av sig till Försvarsmaktens ledning med undringar kommer att få svar. De kommer att få svar i god tid innan det är dags att säga ja eller nej till internationell tjänstgöringsskyldighet.

Flygvapenpiloterna utgör en liten del av alla Försvarsmaktsanställda som ska få nya anställningsavtal. Majoriteten av dem som i framtiden måste tjänstgöra utomlands finns inom armén och de är liksom officerarna i flygvapnet och marinen organiserade i Officersförbundet. Och där sjuder det också av frågor och missnöje.

– Jag möts, när jag träffar våra fackliga företrädare ute på förbanden, av en stor frustration. Framför allt över hur det här har hanterats. Man frågar sig, var finns ledarskapet? säger ordföranden Lars Fresker.

– I vårt förbund har vi gjort allt som vi lagligen kan göra.

Enligt Fresker har Försvarsmakten haft gott om tid att förbereda sig och de anställda på förändringarna i anställningsvillkoren, men tagit saker och ting i fel ordning.

– Riksdagen fattade beslut 2003 att införa internationell arbetsskyldighet för de nyanställda. Vi har varit villiga att gå in i förhandling för att lösa det här på ett smidigt sätt. Men det har ju inte genomförts någonting, säger Lars Fresker.

Han vänder sig mot att hans medlemmar, som är positiva till utlandstjänst, inte i god tid innan de ska skriva på ett nytt avtal vet vad detta innebär.

– Här ska man alltså omreglera sitt anställningsavtal och vet inte hur detta ser ut.

Försvarsminister Sten Tolgfors vill inte uttala sig om piloternas aktion eller Försvarsmaktens sätt att reglera utlandstjänstgöringen utan hänvisar till att detta är en arbetsgivarfråga.

(TT)

Läs mer hos BLT.se

Trycket på biljetter till Björn Skifs båda Karlskronakonserter den 10 och 11 december har varit stort. I nuläget finns ett ytterst fåtal biljetter kvar till kvällsföreställningarna på fredagen och lördagen. Men nu är det klart att det blir ytterligare en konsert, på lördagseftermiddagen.
Biljetterna till matinéföreställningen släpps i dagarna.
Björn Skifs – En show 2010 har gått för utsålda hus på Cirkus i Stockholm hela våren. Showen har redan setts av 120 000 personer och intresset har varit mycket stort även ute i landet. På så gott som samtliga spelorter i höst har en eller flera extraföreställningar satts in.

Läs mer hos BLT.se

Novacast Technologies dotterbolag Swe Part Verktyg har fått en order på ytterligare ett verktyg från biltillverkaren Volvo PV, skriver bolaget i ett pressmeddelande.
Tilläggsordern värderas till drygt 3 miljoner kronor, vilket innebär att det totala ordervärdet stiger till drygt 34 miljoner kronor.

Läs mer hos BLT.se

Den långa väntetiden uppstod sedan kvinnan hade begärt återbetalning av ett bostadsbidrag och hon ville att Regeringsrätten skulle ta upp hennes mål. Det blev liggande i Regeringsrätten i två år och tre månaden innan rätten bestämde sig att inte ge henne prövningstillstånd.
Kvinnan begärde 20 000 kronor i ersättning för ideell skada men Justitiekanslern har bestämt sig för att stanna vid hälften.

Läs mer hos BLT.se

Svenska män förstår sig inte på kvinnor, ser prinsessan Madeleine som drömkvinnan och fantiserar om sex med flera kvinnor samtidigt, visar en ny undersökning.

– Jag är inte förvånad, säger sexologen Malena Ivarsson.

Läs mer hos BLT.se

Det var ett större uthus som brann. Bostadshuset på samma fastighet ligger alldeles intill. Räddningskåren körde från både Rödeby och Karlskrona. Rödebystyrkan var snabbt på plats och fick kontroll över branden.

Läs mer hos BLT.se

Många förknippar nog Karlshamnskonstnären med de träskulpturer där den förenklade båtformen befolkats med besättning eller en naken kvinna och ett djur. Och visst går båten som metafor att utforska i det oändliga. Men skulpturerna som hänger i fönstret på Liro är snarlika dem jag känner från Signar N Bengtsons tidigare produktion – även om de är dekorativa och hantverkskickligt utförda. Därför säger de mig inget nytt.
I stället är det målningarna från hamnstäderna och deras lite ruffiga miljöer som väcker min nyfikenhet. Jag gillar det där lite utforskande skissandet. Här finns kranar och uppdragna båtar, ömsom tecknade ömsom målade, på nästan Stig Claessonskt manér. Åtminstone går tankarna till “Slas” skisser i boken Blå stolar, när jag ser Bengtsons målning Ingrids stol.
Här finns också motiv med blommor som återges efter samma fria tolkning och några effektfulla stadsbilder från det gamla Malmö.
Några av motiven är förstås hämtade från Karlskrona, men här finns också fria tolkningar från fjärran hamnstäder som konstnären återger med sitt eget temperament och färgspråk. Det känns befriande att en lokal konstnär inte böjer sig publikens eventuella, patriotiska vurm och avsiktligt bara väljer blekingska miljöer. För vad är en hamn annat än en plats att drömma sig bort ifrån – och längta tillbaka till.

Läs mer hos BLT.se